Russian, 1869-1940  Related Paintings of Filip Andreevich Malyavin :. | Village girl | Portrait | Read | Laugh | The village girl |
Related Artists:
ulrika eleonora
Ulrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös. Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia. Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715. Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora). I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar.
Miguel Cabrera
(1695-1768) was an indigenous Zapotec painter during the Viceroyalty of New Spain, today's Mexico. During his lifetime, he was recognized as the greatest painter in all of New Spain. He was born in Antequera, today's Oaxaca, Oaxaca, and moved to Mexico City in 1719. He may have studied under the Rodreguez Juerez brothers or Jose de Ibarra. Cabrera was a favorite painter of the Archbishop and of the Jesuit order, which earned him many commissions. His work was influenced by Bartolome Esteban Murillo and the French painting of his time. While Miguel is most famous for his Casta paintings and his portrait of the poet Sor Juana, he also executed one of the first portraits of St. Juan Diego. In 1752 he was permitted access to the icon of Our Lady of Guadalupe to make three copies: one for Archbishop Jose Manuel Rubio y Salinas, one for the Pope, and a third to use as a model for further copies. In 1756 he created an important early study of the icon of Our Lady of Guadalupe, Maravilla americana y conjunto de raras maravillas observadas con la direccien de las reglas del arte de la pintura The essential purpose of Maravilla Americana was to affirm the 1666 opinions of the witnesses who swore that the image of the Virgin was of a miraculous nature. However, he also elaborated a novel opinion: the image was crafted with a unique variety of techniques. He contended that the Virgin's face and hands were painted in oil paint, while her tunic, mandorla, and the cherub at her feet were all painted in egg tempera. Finally, her mantle was executed in gouache. He observed that the golden rays emanating from the Virgin seemed to be of dust that was woven into the very fabric of the canvas, which he asserted was of "a coarse weave of certain threads which we vulgarly call pita," a cloth woven from palm fibers. In 1753, he founded the second Academy of Painting in Mexico City and served as its director.
Louis Tocque
Paris 1696-1772